Det är så lätt att man bara glider med, utan att ens tänka på det. Man tar varje dag förgiven och tänker att "imorgon kommer en ny dag" istället för att leva i nuet. Jag kan också känna det i bland, man fokuserar kanske för mycket på framtiden och det förflutna i stället för att leva för dagen. För även fast det låter klysigt så är det faktiskt så, just den här dagen kommer ju aldrig tillbaka och man ska vara glad för det man har.

För man kan aldrig veta, rätt vad det är kanske allt förändras och då ångrar man sig säkert att man inte tog vara på dagarna. Man ska heller inte ta någon förgivet, rätt vad det är så har kanske personen som man sett som en självklarhet gått vidare och tröttnat. Man måste vissa att man bryr sig om sina vänner.
Eller bara en sån vardaglig sak som vatten ur kranen, som vi ser som en självklarhet men i många länder är det en lyx och långt i från vardagen..

Alltså, ta vara på din tid, ta dagen som den kommer och uppskatta mer det du har.

Så lätt att säga, så svårt att leva efter - jag vet.